Prao.

Eller prao och prao. Två dagar som man får hitta på vad man vill ungefär ?  Inte vad man vill, klart att det ska vara en arbetsplats eller något liknande. Men det känns inte så lönt med endast två dagar till prao. Man kommer dit ena dagen och andra dagen går man hem. Så tycker jag att det känns iallafall.
Så jag gav upp hoppet om prao plats denna gången för jag kände inte för att vara på något speciellt företag etc. Men idag när jag och Sara var hos Syv för att Sara behövde lapp till prao:n sa Syv att hon fixat plats åt mig. För att för ett tag sen funderade jag på att vara med två dagar på medieprogrammet i Gislaved eftersom det är där jag sökt till gymnasium. Då hade jag tänkt att det vore bra att vara med där två dagar och se hur det är. Men sen som sagt så struntade jag i det. Men så idag då så skickade jag ansökan om det. Får väll hoppas på att jag kan få vara där dom två dagarna.


Förövrligt vet jag fortfarande inte riktigt hur jag känner. Jag är nog ganska tom. jag har inte så mycket att säga till folk längre. Alla bråkar, men jag tycker att det är meningslöst. Det finns så mycket värre saker än sånt som händer bland alla just nu. Jag ska inte säga att det inte är något man ska skita i. Men att lägga ner så mycket tid känns meningslöst för mig som inte är inblandad. Iallafall.
Jag har varit med om en hel del saker som jag inte prata med så många om. Och som kanske inte verkar så märkvärdigt för vissa men som var och har varit väldigt jobbigt för mig. Men jag börjar äntligen släppa det. Men nu när alla börjar bråka och våran "familj" till klass börjar dela upp sig i grupper kommer det tillbaka, Jag vet egentligen inte riktigt varför men så är det och det är inget jag kan göra något åt.
Och att det är grått och trist väder hela Jävla tiden gör ju inte saken bättre. Jag kände bara på den enstaka dagen det var fint väder i helgen att mitt humör var mycket bättre och allt kändes lättare. Men  så dagen efter är detta rent ut sagt för jävla väder tillbaka och verkar stanna ett bra tag till. Vad har hänt med de vintrar man hade när man var liten? Med 30 cm snö?  Om inte tala på de vintrar föräldrarna hade när det var små. Jag tycker synd om de barn som är runt 4-8 år nu. Det var ju då man hade som roligast med snön. (Tror jag?)
Och någon vidare lust till att träna har jag inte heller. Istället har jag hamnat här framför datan med en 100 grams marabou mjölkchoklad.
Om det inte varit så att jag skulle till Grekland i tre veckor i sommar vet jag inte om jag stängt in mig på mitt rum och lekt sommar eller något. För någon riktig sommar med sol och 25 grader lär vi ju inte få vara med om. Någon få dag om vi har tur.
Okej, jag vet att jag är väldigt optimisk nu kanske. Men det är inte lätt att vara annat.


En sak till innan jag har bloggat klart för idag, alla rastister m.m Sånna som inte tycker om färgade, folk som inte tycker om människor med rött hår, folk som inte tycker om människor med korta ben eller folk som helt enkelt inte tycker om människor som sticker ut, vare sig dom valt det själva eller är födda med det.
Jag tycker bara att det är så jävla fel. Folk som inte tycker om människor som sticker ut, måste vara väldigt osäkra i sig själva och inte nöjda med det dom har.
Jag säger som Trasdockorna;

- Att va' söta men lika som bär vad är det o ha?
Lite annorlunda är inget fel o va'
Om man är av en annan sort
Varför ska man kastas bort?


Tack och hej från mig!